Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mängden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.

Kvalitet och biologisk mångfald är av stor betydelse för grönområden i tätorter. Nedskärningar och organisationsförändringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende på dels kvalitet och dels den biologiska mångfalden. Förlusten av biologisk mångfald är ett globalt problem. Många insatser görs för att främja bevarandet av den biologiska mångfalden..

Rapporten beskriver arbetet med att ta fram en regulator för dosering av närsalter i en biologisk reningsanläggning. Anläggningen som renar vatten med mikroorganismer behöver extra tillsatser av kväve och fosfor för att effektiviteten ska vara så hög som möjligt. Det har visats att variationer av föroreningar i avloppsvattnet kräver olika mängder tillsatser av kväve och fosfor. En simuleringsmodell för anläggningen tas fram för att användas till en jämförelse mellan olika regulatorer. Simuleringar visar att man kan förbättra regleringen genom att använda sig av framkoppling av mängden föroreningar i inloppsvattnet..

I nordeuropeiska städer och inte minst i Sverige finns tack vare vår omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mångfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mångfald inom fysisk planering och ärendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet på kommunerna. Syftet med studien var därför att utifrån ett top-down perspektiv identifiera samstämmighetet gällande urban biologisk mångfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jämförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mångfald redovisas i några av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes främst med hjälp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Föreliggande arbete är en experimentell studie som genomfördes vid Spädbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-månader gamla barn (n=33) och deras föräldrar. På en dataskärm fick barnen titta på stimuli i form av ljuspunktsanimering av mänsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belägg för att normalutvecklade barn har en känslighet för biologisk rörelse men detta är inte tidigare studerat med hjälp av pupillometri.

Föreliggande arbete är en experimentell studie som genomfördes vid Spädbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-månader gamla barn (n=33) och deras föräldrar. På en dataskärm fick barnen titta på stimuli i form av ljuspunktsanimering av mänsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belägg för att normalutvecklade barn har en känslighet för biologisk rörelse men detta är inte tidigare studerat med hjälp av pupillometri.

Uppsatsen syftar till att öka förståelsen om golfbanans roll i landskapsplanering för att öka eller bevara biologisk mångfald. Tidigare har det i litteraturen framlagts att golfsektorn kan bli en viktig del för att bevara processer i ekosystemen och den biologiska mångfalden. Genom en litteraturstudie undersöks hur golfbanor påverkar den biologiska mångfalden. Genom en fallstudie av en golfklubb undersöker uppsatsen hur klubben har arbetat med biologisk mångfald och vad förutsättningarna för det har varit. Dessa två studier tillsammans har gjort det möjligt att hitta kopplingar mellan hur golfbanan påverkar den biologiska mångfalden och orsakerna som påverkar golfbanans förmåga att skapa biologisk mångfald. Det ökar förståelsen för planerare för var och hur en golfbana kan användas i planeringen och vilka faktorer som påverkar för att golfbanan kan bli ett redskap i bevarandet av biologisk mångfald och processer i ekosystemen. Litteraturen visar att golfbanan kan användas för att öka den biologiska mångfalden i övrigt artfattiga miljöer men den kan också bidra till bevarandet av hotade arter. Fallstudien visar att frivilligt engagerade och potenta medlemmar i stor utsträckning är avgörande för golfklubbens arbete mot ökad biologisk mångfald.

Examensarbetets syfte är att framställa och utvärdera ett individskydd mot viltbetning.Betningsskyddet i form av en täkt trefotsbur ska vara enkelt och kostnadseffektivt attbygga och bestå av naturligt förekommande material.Tanken är även att skyddet ska öka biologisk mångfald och estetiska värden i svensktskogsbruk.Resultaten visar att det studerade viltskyddet ger en skyddseffekt på 100 % motklövviltsbete. Trefotsburen påvisar även en högre procentuell skyddseffekt motviltbetningsskador än kemiska behandlingar och är bäst ämnad för skydd av enstakaindivider av viltbegärliga trädslag. Resultateten visar också att viltskyddet kan ökasåväl biologisk mångfald som estetiska värden. Trefotsburen är en enkel konstruktionsom enkelt kan tillverkas och byggas av skogsägare..

Studiens syfte var att försöka belysa två sätt att se på missbruk (biologisk och psykosocial) som dominerar i missbruksdebatten i dagens Sverige. Vår avsikt var att kartlägga vilket synsätt socialsekreterarna inom missbruksvården har och hur deras synsätt påverkar vilken behandling deras klienter får.Våra huvudfrågeställningar var - vilka synsätt har de utredande socialsekreterarna? Kan socialsekreterarnas olika synsätt på missbruk påverka val av behandlingsmetod för klienter? För att kunna få svar på våra frågeställningar tog vi hjälp av två underfrågeställningar. Dessa var - vilka kunskaper har socialsekreterarna om den senaste hjärnforskningen och om psykosociala förklaringsmodeller? Går det att kombinera dessa två olika synsätt?Metoden vi använde var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem socialarbetare.

I det här examensarbetet behandlas privata markägare i Sverige och hur deras inställning är till olika skogliga nyttor inom naturvården samt deras attityd till biologisk mångfald. I arbetet presenteras vad tidigare forskning kommit fram till inom området och därefter redogörs för resultatet av intervjuundersökning som gjorts bland ett urval av privata markägare. En distinktion görs mellan de som bor på fastigheten (åbor) och de som inte gör det (utbor) vilken syftar till att jämför hur attityden skiljer sig. Dessutom görs en könsmässig distinktion. De övergripande resultaten visar att åbor värderar direkta värden (ved, bär och svamp) högre än utborna. Kvinnor värderar naturvård och biologisk mångfald högre än männen..

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvändning och biologisk mångfald. Flera ängs- och betesmarksarter gynnas eller är beroende av traditionell hävd såsom slåtter och bete. Syftet med studien är att undersöka om olikheterna i den historiska markanvändningen har påverkat den biologiska mångfalden. Genom att studera kartor från olika tidsperioder kan förändringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.

Biologisk mångfald är idag ett högaktuellt ämne som dyker upp i många sammanhang. Förutom att det talas om det i media är det ett begrepp som ingår i kursplanen för kärnämnet naturkunskap A. Eftersom alla som går i årskurs 3 i gymnasiet har läst naturkunskap A finner vi det intressant att undersöka dessa elevers attityder till begreppet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur elever kopplar samman det de hör om biologisk mångfald i t.ex. skola och media med sin vardag? Eventuella skillnader mellan kön och beroende på vilket program eleverna går är också av intresse.Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkätundersökning där 114 gymnasieelever från 3 olika programtyper ingick.

Denna uppsats syftar till att redogöra för eventuella brister i den svenska skogsvårdslagen och i Skogsstyrelsens myndighetsutövning som kan leda till negativa effekter för den biologiska mångfalden i skogen. Detta genomförs genom att undersöka på vilket sätt Sverige lever upp till konventionen om biologisk mångfald och till den svenska skogsvårdslagen samt på vilket sätt Sveriges skogspolitik präglas av ekonomiska och ekologiska intressen. Syftet besvaras med hjälp av en övergripande rättsdogmatisk metod samt viss journalistik och information om samhällets praktiska utövning. Arbetets slutsats visar på en ambitiös nationell skogsvårdspolitik som lever upp till de internationella målen samtidigt som de negativa ekologiska effekterna fortfarande är överhängande. Dessa skillnader i teori och praktik återspeglar svårigheten med att efterleva balansen mellan ekonomiska och ekologiska intressen..

Denna rapport presenterar resultatet av en jämförande studie av sex kommunala avfallsplaner. Studierna har gällt hur kommunerna tagit hänsyn till miljömålen i sina avfallsplaner och hur den beskrivna avfallshanteringen fungerar ur ett miljöperspektiv. Avfallsplaner från kommunerna Borås, Göteborgsregionen, Helsingborg, Kristinehamn, Varberg/Falkenberg och Ängelholm har studerats. De studerade faktorerna är:Avfallsplanens målNulägesbeskrivning - avfallshantering och insamlingssystem (för villor och flerbostadshus) Hur avfallsplanen överensstämmer med EU:s avfallshierarki Ovanstående faktorer har studerats med avseende på EU:s avfallshierarki, aktuella miljömål, lagkrav samt förordningar och föreskrifter gällande avfallshantering. Detta ligger till grund för bedömningen av hur miljöinriktad avfallshanteringen är.

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över två vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas är: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen är självisk. Angående (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) är mer komplicerat.